Örebros historia

På den plats där huvudvägen mellan Götaland och Svealand mötte Svartån uppfördes under medeltiden en träbro. Vid brofästet anlades en liten köpstad som uppkallades efter bron, vars namn betydde ”bro över ett vattendrag med grusbankar”. Mycket har naturligtvis förändrats innan den lilla staden vid träbron blev den moderna storstaden mellan E18 och Hjälmaren. Ett har de i alla fall gemensamt: namnet Örebro.

Men namnet inte det enda som minner om Örebros äldsta tid. I medeltidsstadens centrum påbörjades i slutet av 1200-talet bygget av S:t Nicolai kyrka. Ungefär samtidigt restes en försvarsborg på en holme öster om bron, det som med tiden kom att bli Örebro slott. Örebro var under många århundraden en av de viktigaste portarna för handeln med Bergslagsjärn och på marknader som Hindersmässan såldes järnet från hyttorna vidare till Sverige och ut i världen. På 1800-talet kom industrin till staden som i folkmun blev känd som kex- och skostaden. Kexfabriken från 1896 var Sveriges första och skofabrikerna flest i landet. Av de ungefär 250 skofabriker som fanns i Sverige på 1950-talet låg 148 i Örebro med omgivningar.

På 100 år tiodubblades antalet invånare och expansionen fortsatte efter andra världskriget. Idag bor det över 140 000 invånare i kommunen som har ett mångfacetterat näringsliv och inte längre domineras av någon särskild industri eller bransch. 1965 firades Örebros 700-årsjubileum med bland annat stor invigning av det nybyggda Medborgarhuset. Femtio år senare var det dags för 750-årsjubileum, en manifestation av ett Örebro som vuxit från den lilla staden vid brofästet till att bli en av Sveriges största och mest snabbväxande kommuner.

För mer information om Örebros historia, besök: www.orebro.se